Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

måndag 21 augusti 2017

Växla upp kunskapssynen i skolan

Växla upp kunskapssynen i skolan skulle man kunna sammanfatta de fyra professorernas debattinlägg i SvD. De anser att det är svensk skolas största problem. De skriver:
Skolarbetet, som styrs av läroplanerna, präglas också av idén att det inte finns några egentliga sanningar, bara partsinlagor.
En vän av ordning undrar var de fått detta ifrån. Vad jag möjligen kan förstå är att skolor inte medvetet jobbat fram en pedagogisk struktur för att hyvla bort ojämnheterna mellan klasser och enskilda elever. Däremot är dagens läroplan Lgr11 betydligt stringentare.
Skolans problem, och för den delen all tjänsteverksamheter, är den för stora tron på humankapitalet. Det som sprakar mellan öronen på oss. Detta är en ytterst flyktig materia och variationen är stor mellan enskilda individer i tjänstutförandet, i detta fall undervisningen. De verksamheter som är hållbara över tiden kännetecknas av två saker. Man har en struktur att stå på samtidigt som man har en medvetenhet som utövare att göra rätt från mig till rätt till den man tillför. I skolans fall, att lärarna undervisar med rätt metoder till att bli rätt för eleven. Här finns många undervisningsmetoder.

Läroplanen är tvådelad. En del som handlar om övergripande mål och riktlinjer för undervisningen och kursplaner för de olika ämnena i skolan. Den första lämpar sig väl för att skapa den pedagogiska strukturen i en skolan.
De åtta huvudmomenten i läroplanens kapitel 2 lämpar sig som den grundmall som behövs för att skapa mål i processen undervisning. Om vi bara för en stund stannar vid Kunskaper innehåller den 16 mål på progressionen i undervisningen för att eleven ska nå slutmålet i årskurs 9 i högstadiet. Dessa är underlag för att hitta undervisningssätt för att eleven ska klara kraven i de centrala innehållet. Utöver detta finns det för lärarna sex riktlinjer att förhålla sig till under huvudmomentet Kunskaper. Exempel på detta kan var att ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Här behöver varje skola skapa sin egen struktur för hur det går till. Ett exempel på detta är hur går växelspelet till mellan lärare och elev före-under-efter undervisningstillfället. Om det har jag skrivit ett inlägg: Växelspel i skolan, se länk nedan.

När sedan professorerna skriver:
Om läroplanerna tydligare definierade vad eleverna bör lära sig skulle skolresultaten höjas, och vi ser då goda möjligheter att svenska elever återigen når resultat i nivå med de allra bästa länderna. 
undrar jag smått, har de läst kursplanerna i de olika ämnena och dess central innehåll. Det är just det som är lärarnas undervisningsuppdrag. Tar vi ämnet svenska noter jag följande centrala innehåll:
  • Åk 1-3 Läsa och skriva, Tala, lyssna och samtala, Berättande texter och sakprosatexter, Språkbruk, Informationssökning och källkritik.
  • Åk 4-6 Läsa och skriva, Tala, lyssna och samtala, Berättande texter och sakprosatexter, Språkbruk, Informationssökning och källkritik.
  • Åk 7-9 Läsa och skriva, Tala, lyssna och samtala, Berättande texter och sakprosatexter, Språkbruk, Informationssökning och källkritik.
Notera att det central innehållet har samma struktur genom skolans alla nio år. Däremot skiftar graden av kunskapsinhämtning givet om eleven går i låg-, mellan- och högstadiet. Här finns olika metoder att använda i undervisanet i det svenska språket. Ett, som jag med glädje har skaffat mig kunskap om, är textsamtal. En metod som läsambassadören Anne-Marie Körling praktiserat under sin tid som lärare.

Därtill hjälper att man som lärare har ett synsätt enligt figuren för kvalitetshuset ovan med att ha kursplanen som sitt centralt rättesnöre i en målstyrd undervisning. Som synes får undervisningsrummet med sig både vad som ska undervisas och vad som är syftet att utveckla ämnesförmågor på samt kunskapskraven, som ett mätinstrument, i vilken grad elever som individ nått för kunskap och hur fördelningen ser ut klassvis och ämnesvis. Detta är sedan grunden för återföring för hur den formativa bedömningen ska göras för grupp och individ. Om detta med resultatförbättring har jag skrivit mer i blogginlägget Blicka inåt, se länk nedan.

Med andra ord är en skola som har skapat detta en skola som många skulle söka sig till. Dock är det ingen utopi att alla skolor skulle kunna skapa den struktur och förhållningssätt som ovan beskrivit oavsett var i landet den ligger. Det tragiska är trots allt det professorerna skriver:
Listan på förklaringar till problemen i den svenska skolan kan göras mycket lång. Såväl debatten som forskningen är i regel fixerad vid enskildheter, vilket gör att lösningsförslagen tenderar att skjuta in sig på detaljer. Ett antal enskilda förklaringar har framförts: kommunaliseringen av huvudmannaskapet, det fria skolvalet, invandringen, de vinstdrivande aktörerna, och så vidare.
Alla dessa yttre faktorer är svårpåverkad. Speciellt i ljuset av att man tror att social ingenjörskonst går att tillämpa för att få bukt med segregation och andra socioekonomiska faktorer. Det är en chimär att tro att detta skulle lösa skolans problem. Enda sättet är att skapa de interna förutsättningar i varje enskild skolan för att öka elevens kunskaper. Då behövs en strukturerad och systematiskt skola.

Media SvD
Källa:
Grundskolans läroplan Lgr11/16
Körling, Anne-Marie (2017) - Textsamtal & Bildpromenader, Lärarförlaget
Blogginlägg Pluraword:
Växelspel i skolan
Blicka inåt
Mät mera - skolans styrning glappar    
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar