Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

onsdag 17 februari 2016

Språket och nyanlända

Språket är avgörande för medverkan i ett demokratiskt samhälle. Gunlög Josefsson professor i svenska, Lunds universitet, dömer ut "snabbspåret" till svenska.
Som alltid är det svårt att lära sig språk. Det tar tid och möda. Det har om inte vi som har dyslexi upplevt. Samma bör gälla för dem som har ett annat modersmål. Därför är det befängt med ett snabbspår.
Läsförståelse bör tränas redan från unga år. Språk är underbart för att ju mer du brukar det dess mer nyanser får du ut av språket. Bara detta att jag sitter och skriver dessa rader är en utveckling av språket. Språk är både en kunskap om dess uppbyggnad och en färdighet. Skrivandet och läsandet är ständigt en utvecklingsprocess.

Gunlög Josefsson ger två intressanta förslag på hur svenska som andra språk kan användas omedelbums vid anländande till Sverige. Frågan är hur distributionsformen ska se ut. I den digitala värld vi lever i borde traditionell broadcasting kompletteras med strimade tjänster. Plattformen bör inte vara begränsad för hur man lär sig språket. När jag växte upp kunde man köpa språkkurser och lyssna på grammofonen. Det blev en typ av envägskommunikation. Resultatet hos eleven var beroende på hur uthärdlig man var på lärandet och efterapande.

Med den digitala tekniken finns helt andra möjligheter till interaktion. Här kan man själv spela in sina uttal och skicka in skrivna texter för att får dem bedömda och snabbare komma framåt i språkutvecklingen.

En annan finnes med svenska som andra (SVA) språk är att anpassa den till olika yrkesgrupper. Varför inte göra SVA-anpassningar för läkare, ingenjörer, taxichaffisar, m fl. Det har visat sig att en yrkesanpassning av SVA gör att nyanlända snabbare erövrar språket och kan komma in det svenska samhället snabbare.

Hög tid att följa Gunlög Josefssons råd. När får vi se att Skolverket och lärosätena skapar dessa möjligheter till att snabbt få ut detta till flyktingförläggningar. Och varför inte till skolorna för att öka läsförståelsen bland svenska elever när fortfarande PISA sjunker och där 22 procent av 15-åringarna inte förstår vad de läser. Dessutom har grundskolans elever som läser SVA stora problem. Hela 32 procent av eleverna i år 6 får betyget F i SVA. Slutbetyget år 9 är hela 34 procent F. Ett gigantiskt problem som måste rättas till för att inte skapa förlorade generationer.

Media SvD

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar