Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

lördag 23 januari 2016

Vita fläcken i skolutvecklingen

Vita fläcken i skolutvecklingen är glappet i styrkedjan mellan det nationella och lokala. Resultatanalysen är avgörande för att att få färdriktningen i skolutvecklingen. Navet i all skolutveckling är det systematiska kvalitetsarbetet.
Rektorer och lärare har ansvaret för att göra den professionella skolutvecklingen på sin skola. Två saker som skapar en verkningsfull skolutveckling är att ha en ledstång att arbeta efter. Skoldialogen har gjort en i sex steg där punkterna fem, ett och två är avgörande för en lyckad skolutveckling.

Skolan har haft mål ända sedan Lgr80 men inte riktigt lyckats med att tillämpa detta. Än mer tydligt blev det från 1991 när skolan blev mål- och resultatstyrd. Från att staten bedrev skolutvecklingen genom regelstyrningen invaggades skolan i centrala direktiv. När sedan friheten gavs att varje rektor och lärare fick tillämpa sin egen profession för att skapa skolutveckling hände något oförklarligt.

Vad och varför inte den lokala skolutvecklingen infunnit sig kan man ha många synpunkter på. En kan möjligen vara någon slags missuppfattning att det är staten genom Skolinspektionen som talar om vad som är rätt eller fel. Att man därmed skapat en rädsla i det lokala ledet. Likaväl som huvudmännen inte fullt ut förstått sin roll i den mål- och resultatstyrda skolan som definieras av skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011.

En av styrprinciperna i skollagen är att systematiskt kvalitetsarbetet inte behöver ske på ett likformigt sätt utan vara anpassad till lokala förhållande. Det är här det stora missförståndet finns att det finns ett likformigt sätt att jobba med skolutveckling.

Samtidigt har det utvecklats en planeringskultur i skolan. Mycket tid avsätt av lärarna att planera undervisningen. Men allt för liten tid åt utvärdering, analys och värdering. Samtidigt är undervisningen i många fall dåligt kopplade till de nationella målen. Utan mål är resultat svåra att bedöma effekten av. Detta här spiller över på bedömningen av effekterna av undervisningen i styrkedjan mellan stat/huvudman (VAD) och skolan (HUR).

Styrkedjan är avgörande för att lyckas med nulägesanalys (steg 2 i figuren ovan) och resultatanalys (steg 5 i figuren ovan). Styrkedjan består av tre nivåer: huvudman, rektor och lärare. På de olika nivåerna gör man sina olika analyser med syftet att styra verksamheten. De styrtal som tillämpas i analysen måste bygga på att de speglar verkligheten. Därför måste all analys börja på individnivå och uppåt.

Lärarens del i styrkedjan är att följa upp, analysera och kommunicera kunskapsresultatet på elevnivå och gruppnivå. HUR har det gått i förhållande till kunskapskrav och nationella mål. Med gruppnivå menas ofta klassen och årskursen. Även arbetslaget kan vara betjänt av en gruppanalys när det gäller att utvärdera pedagogiska metoder och ämnesdidiatiken.

Rektorn ska efterfråga gruppanalyser för att kunna göra sin uppföljning och analys. Här är det hela skolans resultat som ska analyseras. Då inte bara kunskapsresultatet utan lika mycket resultatet av undervisningen och tillämpningen av skollagen. HUR har skolan lyckats uppfylla de nationella VAD:en. Resultatet av analysen har två syften. Dels att hitta förbättringsförslag till arbetslagen och det kollegiala lärandet samt underlag för huvudman att göra sin analys.

Figur: De två nivåerna i systematisk skolutveckling



Huvudmannen har slutligen som sin uppföljningsuppgift att samla in och analyser varje skolenhets resultat. I vilken grad har de olika skolenheterna lyckats uppfylla det nationella VAD:en i form av mål och riktlinjer. Detta är underlag för prioritering av de förbättringsförslag som kommit från enheterna för att skapa utveckling på enhetsnivån. Det är även underlag för resurstilldelningen till de olika enheterna.
Låt frågan i knappen ovan bli vägledande för skolutvecklingen. Att varje dag bli lite bättre. Skolutveckling är att ta små tuggor varje dag. Därför måste skolutveckling bygga på faktiska resultat som sammanställs och analyseras i relation till skolans organisation och undervisningens kvalitet än till enskilda elevers förutsättningar. Därför bör lärare och rektorer låta kedjan uppföljning-utvärdering-åtgärder (förbättring) användas som aktivt verktyg i förbättringsarbetet.

Källa:
Danielsson, Roger J & Söderlund, Jan (2012) - Från skollag till vardagsarbete, Skoldialogen
Danielsson; Roger J & Hanselid, Hans-Olof (2013) - Det pedagogiska kretsloppet - från mål till resultat, Skoldialogen
Österberg, Jonas (2014) - Resultatanalys, Studentlitteratur
 


2 kommentarer:

  1. Inspirerande och utmanande! Viktigt att få varje lärare att känna ansvar för SINA resultat! Hur får man tag i en sådan där knapp?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är just det som är det viktiga skapa kollegiala arbetssätt för att de ska känna ansvaret.

      Beträffande knappen kontakta Skoldialogen.

      Radera