Ämnesbetyg och progression

Stress och kursbetyg som sållningsfaktor verkar äntligen få regeringen att fundera på nyttan med ett gymnasium byggt på kurser.

Vet inte om jag själv skulle orkat uppför trappan till Rinmansgymnasiet om man ständigt skulle tänkt på slutbetyg i varje matematikkurs eller för den delen andra ämnen. Det var tuff nog att studera och hantera hormonstormarna. Därför tycker jag det är en välgärning att Aida Hadzialic ger gymnasieutredningen i uppdrag att studera för- och nackdelar med ämnesbetyg. Hon skriver på DN Debatt:

Så gott som varje gång jag besöker en skola kommer frågan om betygen och betygssystemets utformning upp. Många elever berättar för mig att de upplever att det nuvarande betygssystemet bestraffar dem för det de inte kan, snarare än att belöna dem för det de kan.

Nuvarande ordning är rätt orimlig. Hur ska man som 16-åring på höstterminen år 1 förstå att man får ett slutbetyg i t ex matematik som kommer att påverka möjligheten att avlägga gymnasieexamen tre år senare. När jag själv tittar på mina matematikböcker var det många häften kopplade till årskurs och utbildningsinriktning. I mitt fall NT (Natur och Teknik). Hittar jag bar på år 3 fanns det sex häften utgivna av Hermods. De sex häftena behandlade storheter som komplexa tal, differentialekvationer, vektorfunktioner, primitiva funktioner och integraler, talföljder, kombinatrik och sannolikhetslära. Ta bara det här med kombinatorik, "på hur många sätt kan man...". En del av den sköna logikens lagar. Matematik är inte bara beräkning utan snarare logisk tänkande för att hitta alternativa vägar till att lösa ett problem. För att du ska lyckas med detta måste du haft en progression i kunskapen. Det har man inte som normal 16-åring.

Aida Hadzialic säger också:

Kritiken handlar bland annat om att de motverkar ämnesfördjupning, att de orsakar stress och att de gör att fler hoppar av gymnasieskolan i förtid. Vidare är många kritiska till att betygen i för hög utsträckning påverkas av elevens sämsta prestation vilket gör att betygen upplevs som bestraffande.

Ämnesfördjupningen är avgörande för kunskapsutvecklingen. Läser man ett program på gymnasiet som är inriktat på teknik och naturvetenskap är det avgörande att förstå sambandet mellan ökade krav i matematiken och dess tillämpning i tekniska ämnen. Då går det inte att snuttifiera ämnen med kurser.

Säkert finns det olika vägar att lösa undervisningen på gymnasiet. Det vore bra om man ser över kurserna och helst slopar dem och återinför ämnesundervisning. Per Måhl tar upp i sin krönika i Skolvärlden att kursbetygen ska ersättas med ämnesbetyg. Dock håller han kvar vid kurser. Det blir snarare en tekniks beräkningsgrund för slutbetyg med hans förslag till ämnesbetyg. Om det är en lycklig väg framåt kan man fråga sig.

Helén Ängmo får lite till att lägga sin panna i djupa veck för att se hur hon ska lösa uppdraget. Den som lever få se. Men det viktiga är att att inse att progressionen är avgörande för all kunskapsutvecklingen.

Media DN, http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2015/12/21/minister-oppnar-amnesbetygens-aterkomst
Skolvärlden
Blogg Pluraword:
Studentens lyckliga dagar