Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

lördag 8 augusti 2015

Skolkommissionen och spårket

Skolkommissionen tillsattes 9 april 2015 med Anna Ekström som dess ordförande. Den består av 14 ledamöter vara en från Finland. Det intressanta är att gå tillbaka i tiden 75 år. Då tillsattes en liknade kommission. Den omdanades i en ny 1946 efter att dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander gjort ett yttrande till statsrådsprotokollet den 12 januari 1946.
De kom med sitt betänkande 4 juni 1948. Det blev upptakten till det skolsystem vi känner idag. I ljuset av nu och då kan man göra några reflektioner. Själva kommissionen 1946 bestod av 12 ledamöter och ledas av statsrådet Tage Fritiof Erlander såsom ordförande. Hans bana i kommissionen blev dock kort. I oktober 1946 övertog statsrådet Josef Weijne ordförandeskapet. Kommissionens sammansättning då som nu speglar det svenska samhället. Skillnaden är att till 1946 års skolkommission knöts ett expertråd på ursprungligen 33 delegater som senare kompletterades med ytterligare 45 experter. Där till fanns ett antal delegationer under kommission med diverse uppgifter. Bland annat lärarutbildningsfrågor, in- och utländsk vetenskap, skolväsendets organisation och ledning, mm.

Ska bli spännande att se skillnaderna mellan nu och då när väl nuvarande skolkommission lämnar sitt betänkande 13 januari 2017.

Roar vi oss lite över språkbruket i 1946 års skolkommission och dagens kursplan i svenska kan man göra följande noteringar. Centrala innehållet innehåller kravundervisningen när det gäller berättande texter och sakprosetexter. Barn ska med stigande ålder se hur språkbruket över tid har olika form.

Man undra om det nu när skolstarten kan komma att diskuteras språkets varianter. Ta bara följande text ur betänkandet från 1948:
Kommissionens huvuduppgift bör vara att uppgöra en plan för det allmänna skolväsendets framtida organisation och riktlinjer för dess genomförande. Enligt sakens natur måste emellertid åt mera genomgripande reformer inom detta område tillmätas en relativt lång övergångstid. Det bör därför vara kommissionen obetaget att även framlägga förslag till sådana omedelbart eller på kortare sikt genomförbara förbättringar av skolväsendet, som må befinnas påkallade och som kunna åstadkommas utan föregripande av den framtida organisationen.
En sakprosa som inte precis är direkt utan är i mångt besläktat med det tyska språket skrivsätt. Samma jämförelse kan göras med Bibelns översättning från 1917 års utgåva som var förhärskande fram till 1981. Ta bara denna Bibeltext från ordspråksboken 10 kapitlet och 4 versen:
Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.
Gör vi jämförelsen med den senaste översättningen lyder samma vers:
Lat hand gör fattig man, flitig hand gör rik.
En viktig sak för skolan och elevers läsförståelsen. Inte bara att förstå vad dagens ord betyder och innebär i sitt sammanhang. Lika viktigt i en historisk kontext för att förstå språkbruket hos författare från ett helt annat tidevarv. Ta bara Strindberg.

En annan intressant sak är hur man skrev namn och titlar på den tiden. Här några exempel från 1946 års expertråd:
statsrådet Tage Fritiof Erlander, rektorn Ernst Albin Swedberg, småskollärarinnan M. Kristina 0. Borrman, byråchefen Karl O. Josephson, studeranden 0. A. Ternström, m fl.

En intressant språkvandring både socialt och språkligt. Jämför gärna länken hur regeringen presenterar dagens ledamöter i skolkommissionen. Hoppas kommande släkten får göra denna underbara vandring i språket då och nu.

Källor:
Regeringens presentation av Skolkommissionen
1946 Års Skolkommissions BETÄNKANDE med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling - STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1948:27, ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET       

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar