Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

onsdag 19 augusti 2015

Nu har det hänt igen

Amsagorna står som spön i backen när den fackliga tankesmedjan Katalys och Nätverket för en likvärdig skola ger sig ut i debatten om likvärdigheten. Några mer anekdotiska påstående får man leta efter.
Deras spaning blir som avlyssning. Om vi börjar med det här med privatskolor och att vi skulle vara det enda landet som har privatskolor i världen. De flesta länder har privatskolor. I Norden finns de. Danmark har dessutom en speciallagstiftning för dessa. Skillnaden mellan Sverige och övriga världen är att vi har tillåtit en offentlig finansiering för att ge alla möjligheten att gå i en fristående skola. I Sverige är det inte plånboken som avgör.

Nästa amsaga är den om aktiebolagslagen. Den är en allmän lag till skillnad till skollagen som är en speciallag. Speciallagar tar över allmänna lagar. Med andra ord styr skollagen vad det pedagogiska uppdraget är. Skulle inte fristående skolor följa skollagen finns ett ytterst effektivt medel, indraget tillstånd. Skolinspektionen har den yttersta makten att tillåta eller inte tillåta fristående skolor att bedriva skolverksamhet.

När det sedan gäller vinster verkar herrarna och damen var lyckligt ovetande om fakta kring detta. Inte ens insikten Kjell-Olof Feldt hade om just skillnaden i effektivitet. Om det kan läsas mer om i mitt blogginlägg Ljusår från effektivitet.

Går vi sedan in på sållning och skolpengen. Uppenbarligen är det problem med valfriheten. Om det är ett Stockholmsfenomen eller inte ska jag låta var osagt. Men förstahandsvalen till skolor i Stockholm slår blint. Detta oavsett det är kommunal eller fristående eftersom lokalbrist stoppar förstahandsvalet. Det innebär att de fria marknadskrafterna inte gäller eftersom kommuner ofta har gemensamma kösystem.

När det sedan gäller påstående att höjd lärartäthet ger högre kunskapsresultat är det en sanning med modifikation. Det är kvaliteten i relationen lärare och elev som avgör lärandet. Alltså hur professionell läraren är i sitt uppdrag och hur aktiva eleverna är att träna sitt kunnande. Antalet lärare per elev säger inget om effektivitet och kunskapsresultat. Det är för att använda Kjell-Olof Feldt utsago det offentligas lösning på effektivitet mer resurser.

Slutligen det här med likvärdigheten i skolan. Driftsformen är inte avgörande för likvärdigheten. Det debattörerna snarare förfäktar är likheten. En faktor som har prövats i den "gamla" skolan med hård statlig styrning genom Skolöverstyrelsen och Läns skolnämnderna. En planekonomiskt tänk byggt på regel- och ekonomistyrning. Med tiden blev den ogörlig att upprätthålla eftersom regelboken blev för tjock och lärarnas möjlighet till pedagogisk frihet kvävdes. Likvärdighet enligt skollagen 1 kap 9 § är skriven så att varje skola ska se till att uppfylla fastställda nationella mål. HUR är upp till varje skola. Om det har jag skrivit i blogginlägget Slut gapen i svensk skola.

Det som behövs i svensk skola är inte ett bråk om driftsformer utan en skola som bygger på TILLIT mellan skolans intressenter. Kunskapsresultat uppstår i relationen lärare och elev.

Media SvD1, SvD2, DN
Blogginlägg Pluraword:
Ljusår från effektivitet
Slut gapen i svensk skola   


  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar