Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

fredag 28 augusti 2015

Tomma ord

Det bästa är gott nog brukar det heta. Frågan är om det gäller stöd och särskilt stöd i skolan. Sju av tio kommuner ägnar sig åt lagbrott. Hur rimmar det med regeringens löfte om en läsa-skriva-räkna-garanti.
Om inte kommunala hobbypolitiker lyckas med att finansiera särskilt stöd undra jag hur mycket tomma ord det blir när regeringen utlovar denna garanti. Det bidde inte ens en tummetott. Om hobbypolitiker lever under devisen medvetet okunniga är det djup allvarligt.

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär att barn i skolan ska få stöd efter behov. Ändringen i skollagen från 1 juli 2014 fokuserar just stöd och särskilt stöd. Fråga är hur mycket kunskap finns det i skolan att läraren under ordinarie undervisning ska ge stöd till elever som behöver extra stöd. Hur många vet sedan att det inte är ett krav att det ska finnas diagnos för att få särskilt stöd.

Många saker som gör varför segregation blir tydlig i skolan genom sin egna tafflighet. Hög tid att kommunpolitikerna lär sig att de inte har ett självstyre i skolan. De har bara ett genomförandeuppdrag styrt av skollagen. Skollagen tar över kommunallagen. Vilket att budgetarna som betalar skolan ska bygga på varje enskild skolenhets behov. Samtidigt vore det en välgärning om det sattes kompetenskrav och utbildningsinsatser till de politiker som ska sättas att styra skolorna som huvudmän. Medveten kunnighet ska vara ledordet.

Media SvD1, SvD2   

torsdag 27 augusti 2015

Ordvalörer

Nyanser är avgörande. Det fick jag erfara idag när jag lyssnade på Hédi Fried i dagens upplaga av Gomorron Sverige. En programledare frågade Hédi hur det var att vara överlevare från Auschwitz. Stilla påpekande hon att hon var överlevande.
Mycket riktigt är det precis det hon och många andra är från koncentrationslägren under andra världskriget. Gör man en ordboksvandring betyder överlevande:
lyckats behålla livet
Ett stort mått av slump och uthållighet.
Däremot tittar vi på hur programledaren öppnade definieras överlevare med:
leva igenom
Ett stort mått av egen kämpar kraft och vassa armbågar för att hålla sig vid liv tills räddningen kommer. De som kom ut ur Estoniaolyckan var just överlevare.

Sensmoral: använd rätt ordvalör.

Gomorron Sverige: Möt årets Raoul Wallenberg-pristagare

 

tisdag 25 augusti 2015

Skolranking

Hur ser det ut i Skolsverige? En intressant fråga som SKL svarat på i sina Öppna jämförelse. Den senaste om grundskolan 2015 är en intressant läsning. För första gången tar man temperaturen på ett nytt sätt.
Den nya termometern i denna undersökning är en rankningen i två delar. En för samtliga grundskolor, både fristående och kommunala. En för bara kommunala. Låt oss börja med totalen.
Bilden ovan visar kartan över Skolsverige hämtad från rapporten om Öppna jämförelser. De  fem bästa kommunerna är i fallande ordning: Vellinge, Malung-Sälen, Lidingö, Ockelbo och Strömstad. Tittar vi på den politiska färgen på dessa kommuner är tre borgerliga och två vänster. Görs en annan jämförelse noteras att på 20-i-topplistan finns sex kranskommuner till Stockholm. Ser man på de fyra storstadsregionerna och dess huvudkommun hamnar Uppsala på plats 50, Stockholm på plats 98, Göteborg på plats 178 och Malmö på plats 239.

I botten finns några småkommuner. Kommuner som man hittar i botten är: Robertsfors, Timrå, Sorsele, Vingåker och Ljusnarsberg. Samtliga med en röd politisk ledning.
Bilden ovan från rapporten Öppna jämförelser redovisar ranking för bara kommunala skolor. Bästa 5-i-topp är i fallande ordning: Vellinge, Malung-Sälen, Lidingö, Rättvik och Nykvarn. Ser vi på storstadsregionerna och dess huvudkommun ser det ut som följer: Uppsala plats 67, Stockholm plats 96, Göteborg plats 215 och Malmö plats 247. Den största platsförskjutningen i negativ favör för kommunala skolor är i Göteborg som faller 37 platser. Däremot klättrar de kommunala skolorna två platser upp i förhållande till alla skolor i Stockholm.

Bilden är inte entydig men man kan notera att merparten av svenska grundskolor befinner sig i det gula fältet. Där befinner sig 144 kommuner i olika nyanser av gult från plats 74 till 217. En verklig stor potential för att lyckas med att skapa skolor och kommuner som systematiskt jobbar med kvalitetsarbetet.

Till Öppna jämförelsen för 2015 har SKL gjort en elevundersökning. Undersökningen består av runt 100 000 svar från 203 kommuner. Svarsfrekvensen på undersökningen är 82 procent. En statistik stabil marginal för att dra slutsatser om elevernas syn på skolan är trovärdig. Elevenkäten har gjorts i år 5 och 8.

En intressant slutsats om eleverna är: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. För år 5 instämmer hela 75 procent att så är fallet. Medan för år 8 är motsvarande siffra bara 45 procent. Ett mönster som är känt sedan länge. Bland 15-åringar är det vanligen så att annat lockar än skolan.  Dessutom bekräftas bilden av att flickor har högre krav på sig själva än pojkar.

En utmaning ligger i hur skolan ska lyckas var intressant så nyfikenheten ständigt finns där oavsett ålder.

Öppna jämförelserna är en intressant läsning för fler än bara kommunala huvudmän. Lärare borde studera elevsynen när det gäller hur lärarna tar hänsyn till elevers åsikter. Det här med Lgr11 kap 2.3 Elevers ansvar och inflytande. Här skiljer det inte så stort mellan de olika åren (5 = 86 %; 8 = 71 %). När det gäller elevsynen på att lärare sätter höga krav på att eleven når målen i alla ämnen är det nästan samstämmigt oavsett år. (5 = 87 %; 8 = 86 %). Glädjande siffror i ljuset av den skolpolitiska debatten.

Bilden är alltså inte så nattsvart som man kan få för sig. Men det behövs mer struktur och systematik i skolan.

För övrigt är systematiskt kvalitetsarbete navet i skolutvecklingen.

Källa:
Öppna jämförelse grundskolan 2015 (2105), SKL      



lördag 22 augusti 2015

Sekreterarklubben

Nordens Casablanca var Stockholm under andra världskriget. Här kryllade det av spioner av skilda kulörer. Några som är mindre kända var de kvinnliga spionerna. De som jobbade under C-byrån.
Historien om "svalorna" har inte tidigare berättats för det mesta av historiskt material har gått upp i rök. En klassisk metod i underrättelseväsende. Svalorna jobbade som kurirer, infiltratörer, informanter och "eskortflickor".

Berättelse är värd att läsas. En del av vår gömda historia. Speciellt upplösningen, när de få som fanns kvar efter krigsslutet sitter på en bänk på Blasieholmen och ser båten med den tyska legationen seglar ut från kajen. Där sitter de och pokulerar för sista gången. En säger att den svenska politiken under andra världskriget var känt för att vända kappan efter vinden. Nej, säger den av de tre som har mest insyn i skuggvälden. Hon säger:
Tvärtom. Vi har inte vänt kappan efter vinden. Vi har varit mycket konsekventa och logiska genom hela kriget. Tro inget annat! Man behöver inte vara konsekvent för någonting - Sverige har varit mycket konsekvent mot.
En intressant notering. Sedan 1917 har Sverige konsekvent varit mot kommunismen. Det har tagit sig uttryck i många skepnader genom åren fram till murens fall 1989.

Har du inte läst boken gör det. Den är verkligen en bladvändare Jan Bergman skapat. En son till en av svalorna.
 
 

torsdag 20 augusti 2015

Män och skulden

Så har det hänt igen. En ynka manlig person har troligen gjort övergrepp på barn i Kristianstad. Är det lika med att alla män i förskolan bär skuld?
Nej, hundrafalt nej. Debatten blir så tråkig och ängslig efter att en stokastisk händelse inträffar. På än gång dras alla duktiga män i förskolan över en kant. När ska det bli sans i debatten? Bara för att media förstorar ett fall är det inte liktydigt med att alla män är pedofiler som jobbar i förskolan. Vi har redan idag fel könsfördelning i förskolan som inte ska förstärkas för att eventuellt någon misskött sig.

Läs gärna min vän Mats Olssons inlägg. Om någon har kämpat för mäns plats i förskolan är det han. Fortsätt kampen å sluta att skuldbelägga män i förskolan. Vi bör ha mer män i förskolan. Inte färre för att något rötägg ställt till det.

Blogginlägg
Tysta tankar: Kristianstad och skulden

Uppdatering 150822
På Nyhetsmorgon tv4 hade man ett inslag om pedofili. Ett nyanserat inslag. Till och med polisen i inslaget vågade säga att barn kan utnyttjas både av män och kvinnor. Lyssna gärna:
Nyhetsmorgon  

onsdag 19 augusti 2015

Nu har det hänt igen

Amsagorna står som spön i backen när den fackliga tankesmedjan Katalys och Nätverket för en likvärdig skola ger sig ut i debatten om likvärdigheten. Några mer anekdotiska påstående får man leta efter.
Deras spaning blir som avlyssning. Om vi börjar med det här med privatskolor och att vi skulle vara det enda landet som har privatskolor i världen. De flesta länder har privatskolor. I Norden finns de. Danmark har dessutom en speciallagstiftning för dessa. Skillnaden mellan Sverige och övriga världen är att vi har tillåtit en offentlig finansiering för att ge alla möjligheten att gå i en fristående skola. I Sverige är det inte plånboken som avgör.

Nästa amsaga är den om aktiebolagslagen. Den är en allmän lag till skillnad till skollagen som är en speciallag. Speciallagar tar över allmänna lagar. Med andra ord styr skollagen vad det pedagogiska uppdraget är. Skulle inte fristående skolor följa skollagen finns ett ytterst effektivt medel, indraget tillstånd. Skolinspektionen har den yttersta makten att tillåta eller inte tillåta fristående skolor att bedriva skolverksamhet.

När det sedan gäller vinster verkar herrarna och damen var lyckligt ovetande om fakta kring detta. Inte ens insikten Kjell-Olof Feldt hade om just skillnaden i effektivitet. Om det kan läsas mer om i mitt blogginlägg Ljusår från effektivitet.

Går vi sedan in på sållning och skolpengen. Uppenbarligen är det problem med valfriheten. Om det är ett Stockholmsfenomen eller inte ska jag låta var osagt. Men förstahandsvalen till skolor i Stockholm slår blint. Detta oavsett det är kommunal eller fristående eftersom lokalbrist stoppar förstahandsvalet. Det innebär att de fria marknadskrafterna inte gäller eftersom kommuner ofta har gemensamma kösystem.

När det sedan gäller påstående att höjd lärartäthet ger högre kunskapsresultat är det en sanning med modifikation. Det är kvaliteten i relationen lärare och elev som avgör lärandet. Alltså hur professionell läraren är i sitt uppdrag och hur aktiva eleverna är att träna sitt kunnande. Antalet lärare per elev säger inget om effektivitet och kunskapsresultat. Det är för att använda Kjell-Olof Feldt utsago det offentligas lösning på effektivitet mer resurser.

Slutligen det här med likvärdigheten i skolan. Driftsformen är inte avgörande för likvärdigheten. Det debattörerna snarare förfäktar är likheten. En faktor som har prövats i den "gamla" skolan med hård statlig styrning genom Skolöverstyrelsen och Läns skolnämnderna. En planekonomiskt tänk byggt på regel- och ekonomistyrning. Med tiden blev den ogörlig att upprätthålla eftersom regelboken blev för tjock och lärarnas möjlighet till pedagogisk frihet kvävdes. Likvärdighet enligt skollagen 1 kap 9 § är skriven så att varje skola ska se till att uppfylla fastställda nationella mål. HUR är upp till varje skola. Om det har jag skrivit i blogginlägget Slut gapen i svensk skola.

Det som behövs i svensk skola är inte ett bråk om driftsformer utan en skola som bygger på TILLIT mellan skolans intressenter. Kunskapsresultat uppstår i relationen lärare och elev.

Media SvD1, SvD2, DN
Blogginlägg Pluraword:
Ljusår från effektivitet
Slut gapen i svensk skola   


  

måndag 17 augusti 2015

Rektor, att vara - att inte vara

Debatten om rektorer och deras pedagogiska ledarskap har blossat upp. Givet finns det många synvinklar på rektors ledarskap. I en historisk kontext har det funnits få rektorer i Sverige.
Fram till 1958 var det ett 30-tal som uppbar titeln. När enhetsskolan infördes som sedan blev grundskolan 1962 beslutades att de som leder skolan ska ha titeln rektor. Rektorsrollen fördes ihop från två håll till en. Från folkskoleöverlärare och läroverksrektorn. Fram till 1991 var rektorn en administratör och kommunal chefstjänsteman. Något av en myndighetsroll.
Oftast var det en man som iklädde sig roll. Med kommunaliseringen och gamla skollag definierades begreppet olika. I skollagen 1985, 2 kap 2 §, är det tre roller som symboliserar rektorskapet:

  • förtrogen med dagligt arbete
  • utveckla utbildningen
  • pedagogisk insikt
Med lagändringen och nya skollagen (2010:800) 2 kap 9,10,11 §§ kom nya förutsättningar för rektorskapet:
  • leda och samordna det pedagogiska arbetet
  • ställföreträdare får utses
  • besluta om inre organisation
  • övriga beslut enligt lag och författningar
  • uppdra till enskilda anställda att fullgöra enskilda ledningsuppgifter
  • pedagogisk insikt.
Varken i den gamla lagen eller idag gällande används begreppet pedagogisk ledare. Det är först i läroplanen Lgr11 2.8 Rektors ansvar som begreppet pedagogisk ledare dyker upp. Alltså en förordning som har en lägre juridisk status än en lag eftersom det är regering i sig som utfärdar dessa. Inte riksdagen som stiftar lagar.

Dessutom saknas en enhetlig definition av begreppet pedagogiskt ledarskap betyder och innehåller. I ett tidigare blogginlägg Kedjorna har hoppat av har definitionssvårigheterna berörts. Så synen på vad rektor har för roll är inte entydig. Dagens debatt kan var en nyttig fråga på hur man ser på ledarskapet. Den svenska rektorn har mer formella krav på sig än den finska. Samtidigt är det betydlig högre krav på förvaltningsutbildning på en finsk rektor.

I Finland styr en förordning om behörighets villkor. I Finlex 14.12.1998/986 stadfäst behörighetskrav på rektorer. Rektorer är de som har:
  1. Högre högskoleexamen
  2. Sådan behörighet som lärare för aktuell utbildningsform
  3. Tillräcklig arbetserfarenhet av läraruppgifter
  4. Examen i utbildningsförvaltning enligt Utbildningsstyrelsen godkända grunder, slutförda studier i undervisningsförvaltning omfattande minst 25 sp eller minst 15 studieveckor på ett universitet.
I Finland är det större krav på förvaltningsutbildning än i Sverige där vem som kan bli rektor bara hen har en pedagogisk insikt. För i Sverige kan du inte studera dig till rektor. Du måste först ha en anställning innan du kan gå rektorsprogrammet.

Mycket kan sägas om rektorer som pedagogisk ledare. Det viktiga är att alla som har en undervisande roll eller leder den är pedagogiska ledare. Den viktig frågan som alla bör ställa sig är: Vem är jag att leda? Speciellt i en sådan komplex verksamhet som skolan är med många arenor.
Bilden ovan beskriver det komplexa förhållande i rektorsrollen. I mitt blogginlägg Bryt osynliga kontrakt går jag in på forskningen och vad som kännetecknar spindeln i nätverket: rektorn.

Frågorna är många. Svaren få. Behöver vi en tydligare förvaltningsutbildning för rektorer i Sverige? Behöver lagstiftningen stramas upp om vem som får bli rektor? Men framför allt få styrkedjorna i dagens skolsystem att hänga ihop. Ta bara det här med rektorer och ansvar. Man kan aldrig delegera ansvar utan medskick av befogenheter. Även om lagstiftningen bara kan lägga ansvar på roller så är det varje huvudmans skyldighet att kopplade det juridiska ansvaret mot vilka befogenheter som medföljer.

Debatt behöver främjas om rektors ledarskapsroll och formella meriter. Ska pedagogiska institutionen på universiteten bedriva förvaltningsutbildningen eller är det Handelshögskolorna ska göra det. De har trots allt en renommé i ledarskapsutbildning som ger ledare högre status. Utöver det bör man fundera över hur man gör ledarrekryteringar. Är det så att man ska ha tydliga ledarskapsutvecklingar på varje skolenhet där man sakta får öva sin roll på ett begränsat plan i en grupp. Kanske arbetslagsledaren är det första rollen man får för att se om man passar som ledare. För att sedan vart efter erfarenhet och skicklighet utkristalliseras ges större och större ansvar.

Media SvD, GP
Bloggar:
Edward och skolutveckling: Skolledarbrist! 
Pluraword:
Kedjan har hoppat av.
Bryt de osynliga kontrakten     

 


Öppna dörrar

Idag för fem år sedan såg bloggen Pluraword dagens ljus. Många inlägg har det blivit under åren, hela 885 stycken i skilda ämnen. Kanske främst om skolan. Jag drivs av en önska att få vara med att utveckla denna livsviktiga samhällssektor både för bildningens skull som vår välfärd.
Från och med idag öppnar jag dörrarna till garderoben. Tycker det är läget att sudda bort anonymiteten. Hittills har den varit viktig för att pröva mig fram till formen för bloggandet. En del av er har känt till min aliasblogg. Andra har anat sig till vem som stått bakom. Andra inte.

Anledningen till anonymiteten har varit mina första trevande kommentarer på den tiden man kunde göra det i dagstidningarna. Det fick bli under alias PLURA. Anledningen till just det alias vara två. Tankar i flertalsform och vridande av verklighetsbilder utanför boxen. Efter mitt kommentatorsliv på diverse bloggar inspirerades jag av Anne-Marie Körling som tycket att jag själv börja blogga. Så har jag nu gjort i ett halv decennium.

Bilden på garderoben ovan må ha ett tomt innehåll, men jag tänker fortsätta att fylla bloggen med innehåll. Fast nu öppet och transparent. Men bloggens namn behåller jag.

Välkommen till fortsättningen!
Roger J Danielsson



lördag 15 augusti 2015

Ljusår från effektivitet

Vänstern är åter i farten. De när drömmar om det totala reglerad livet på kollektivets altare. Detta har dykt upp i debatten om kommunalt veto och vinster i välfärden. Intressant att notera att socialdemokratin tidigare har mäktat med att hålla avarterna i vänstern på armlängds avstånd. Redan Kjell-Olof Feldt uttalade sig om detta med effektiviteten i ekonomin:
Bristen på kraftfulla aktörer med uppgift att bevaka effektiviteten i resursanvändningen blev alltmer kännbar, när skattekällorna började sina. Sitt klaraste uttryck tycker jag att skillnaden mellan privat och offentlig sektor får i synen på effektivitet. Medan effektivitet i ett privat,’vinststyrt’ företag är symbolen för framgång uppfattas kravet på effektivitet i en offentlig förvaltning bara som ett uttryck för att det saknas pengar. (sid 29)
Detta axiom verkar inte Jonas Sjöstedt och hans anhang fått in i huvudet. Lika lite som dagens socialdemokrater vågar stå upp för fakta i ämnet. Regeringen Löfven verkar fullständigt missat behovet av effektivitet med skattemedel.
Med full fart är man på väg till att pytsa in massor med resurser i skolan. Mer lärare säger man. Frågan är bara var ska man få tag i dem. Det innebär bara en obalans i mellan olika utbildningsstadier i skolan. En för häftig resursmotor kommer bara innebära full fart i fel riktning. Resultatet blir som flyktingbåtarna. Bräckliga farkoster som kapsejsar på sin färd med för starka motorer.
Tittar vi på värdet av skattesatsningar finns det bara en relation som gäller. Det är diagonalen som styr valtutan på insatserna. Med de satsningar man är beredda att gör i dagens politiska agenda hamnar fältet till höger om diagonalen. Ett fälld där kostnaderna är högre än den nytta som fås ut av skattepengarna. Bekymret blir störs när du har höga kostnader och lågt medborgarvärde. Notera att detta är på god väga att hända med skolsatsningarna S+MP är på väg att föreslå. Det som borde oroa regeringskansliet i stället är på vilket sätt effektiviteten ska ökas i det offentliga.
Det som borde göras är att fundera på vilket "Medborgarvärde" vill vi se på skolan. Staten har redan bestämt, genom skollagen och läroplanerna, vilket som betecknar utbildningsbehovet. Elevtillfredsställelsen är sedan hur verksamheten lyckats göra rätt saker rätt. Att eleverna fått sådan färdigheter att de kan klara fortsatt livslångt lärande. Enda sättet att lyckas få detta att fungera är att skapa arbetssätt som befrämjar de resurser som står till buds. Med lärarbrist både på kort och lång sikt finns det svårligen möjligheter att driva skolan i den organisationsform som den i princip haft sedan 1960-talet.

Ska Sverige lyckas är det nog hög tid att politikerna ändra sin syn på hur staten styr skolor. Men kanske framför allt hur lokalpolitiker driver sina skolor. Då hjälper det inte med att kommuner kan komma att få veto för etablering av fristående skolor. Lika lite som staten ökar detaljregeringen ner i klassrummen. Kanske det är på tiden att staten även tar över finansieringen av skolan. I dag står den i snitt för 41 procent av den kommunala budgeten. Dyrast är grundskolan följt av förskolan.

Det kommunala självstyret är redan begränsat när det gäller skolans uppdrag. Här tar skollagen över kommunallagen vilket gör att skolhuvudmännen har bara ett genomförandeuppdrag baserat på de nationella målen i styrdokumenten. Kanske Skolverket skulle omstöpas till myndigheten som styr och tilldelar resurser till landets alla grundskolor. Kommunerna förtjänar inte mer makt över skolorna än de har idag. De förtjänar inte heller att ha hand om pengarna till skolan om de inte lyckas sätta relationen att göra rätt saker rätt. Att se till att styra resurserna efter varje enskild skolenhets behov.

Media: SvD, LN, Sydsvenskan, GP
Källor:
Feldt, Kjell-Olof (1991) - Alla dessa dagar..., Norstedt
Karlöf, Bengt (1994) - Affärslivets begrepp och modeller, Svenska Dagbladet 

lördag 8 augusti 2015

Skolkommissionen och spårket

Skolkommissionen tillsattes 9 april 2015 med Anna Ekström som dess ordförande. Den består av 14 ledamöter vara en från Finland. Det intressanta är att gå tillbaka i tiden 75 år. Då tillsattes en liknade kommission. Den omdanades i en ny 1946 efter att dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander gjort ett yttrande till statsrådsprotokollet den 12 januari 1946.
De kom med sitt betänkande 4 juni 1948. Det blev upptakten till det skolsystem vi känner idag. I ljuset av nu och då kan man göra några reflektioner. Själva kommissionen 1946 bestod av 12 ledamöter och ledas av statsrådet Tage Fritiof Erlander såsom ordförande. Hans bana i kommissionen blev dock kort. I oktober 1946 övertog statsrådet Josef Weijne ordförandeskapet. Kommissionens sammansättning då som nu speglar det svenska samhället. Skillnaden är att till 1946 års skolkommission knöts ett expertråd på ursprungligen 33 delegater som senare kompletterades med ytterligare 45 experter. Där till fanns ett antal delegationer under kommission med diverse uppgifter. Bland annat lärarutbildningsfrågor, in- och utländsk vetenskap, skolväsendets organisation och ledning, mm.

Ska bli spännande att se skillnaderna mellan nu och då när väl nuvarande skolkommission lämnar sitt betänkande 13 januari 2017.

Roar vi oss lite över språkbruket i 1946 års skolkommission och dagens kursplan i svenska kan man göra följande noteringar. Centrala innehållet innehåller kravundervisningen när det gäller berättande texter och sakprosetexter. Barn ska med stigande ålder se hur språkbruket över tid har olika form.

Man undra om det nu när skolstarten kan komma att diskuteras språkets varianter. Ta bara följande text ur betänkandet från 1948:
Kommissionens huvuduppgift bör vara att uppgöra en plan för det allmänna skolväsendets framtida organisation och riktlinjer för dess genomförande. Enligt sakens natur måste emellertid åt mera genomgripande reformer inom detta område tillmätas en relativt lång övergångstid. Det bör därför vara kommissionen obetaget att även framlägga förslag till sådana omedelbart eller på kortare sikt genomförbara förbättringar av skolväsendet, som må befinnas påkallade och som kunna åstadkommas utan föregripande av den framtida organisationen.
En sakprosa som inte precis är direkt utan är i mångt besläktat med det tyska språket skrivsätt. Samma jämförelse kan göras med Bibelns översättning från 1917 års utgåva som var förhärskande fram till 1981. Ta bara denna Bibeltext från ordspråksboken 10 kapitlet och 4 versen:
Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.
Gör vi jämförelsen med den senaste översättningen lyder samma vers:
Lat hand gör fattig man, flitig hand gör rik.
En viktig sak för skolan och elevers läsförståelsen. Inte bara att förstå vad dagens ord betyder och innebär i sitt sammanhang. Lika viktigt i en historisk kontext för att förstå språkbruket hos författare från ett helt annat tidevarv. Ta bara Strindberg.

En annan intressant sak är hur man skrev namn och titlar på den tiden. Här några exempel från 1946 års expertråd:
statsrådet Tage Fritiof Erlander, rektorn Ernst Albin Swedberg, småskollärarinnan M. Kristina 0. Borrman, byråchefen Karl O. Josephson, studeranden 0. A. Ternström, m fl.

En intressant språkvandring både socialt och språkligt. Jämför gärna länken hur regeringen presenterar dagens ledamöter i skolkommissionen. Hoppas kommande släkten får göra denna underbara vandring i språket då och nu.

Källor:
Regeringens presentation av Skolkommissionen
1946 Års Skolkommissions BETÄNKANDE med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling - STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1948:27, ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET       

torsdag 6 augusti 2015

Svårare kan det inte vara

Hur svårt kan det vara på en skala 1 - 10 när det gäller kränkningar och mobbing. Skollagen innehåller en paragraf med två artiklarna från Barnkonventionen. Utöver det ett helt kapitel som bara handlar om kränkning. Ett kapitel som lägger ansvaret på skolan och dess huvudman.
Tänk om huvudmän och skolan verkligen jobbade med sitt uppdrag om demokratisk fostran. Dit läroplanens kapitel Normer och värden hör. I kombo med lagstiftningens krav på förbyggande arbete mot kräkning och diskriminering borde detta inte vara en återkommande följetong. Friends har jobbat länge med mobbningsfrågor. Ta tillvara deras erfarenheter. På något sätt verkar det ständigt återkomma vid tiden före skolstarten det här med barn som har en klump i magen för att börja skolan. Låt oss bryta detta.

Är det fortfarande så att skolhuvudmännen inte på fullt allvar tar sitt uppdrag på allvar att se till att kräkningar inte inträffar. Kan de inte lagstiftningen? Är det så att lärare ser mellan fingrarna för det är obehagligt att se elever kränkta? Vill rektorer tysta ned sådant för att inte skolan ska få dåligt rykte? Eller är det ett systemfel med avsaknad av systematiska kartläggningar och analyser. Vad har elevhälsan för roll i detta arbete?

För svårt är det inte att ta reda på läget.
Bilden visar ett fiskbensdiagram, som analysverktyg, för att se orsakerna till kräkningar är på en skola. I boken Från skollag till vardagsarbete finns en bilaga med en sexstegsmetod att verkligen gå till botten med en systematiskt kartläggning.

Hög tid att vi bryter de tysta barnens tillvaro. Men framför allt att det finns svart på vitt hur kränkningarna ser ut på varje skola för att kunna sätta in rätt åtgärd. Åtgärderna som inte sättas in när det hänt utan innan.

Media tv4
Källa:
Skollagen (2010:800)
Läroplanerna Lpfö 98/10, Lgr11, Lgy11
Danielsson, Roger J & Söderlund, Jan (2012) - Från skollag till vardagsarbete, Skoldialogen
Friends

Uppdatering 2015-08-07.
Här har ni Lennart Bångs film:





 

Borde träna på övertygande

I svallvågorna av SDs nidbild av tiggeriet i Sverige haglar nidbilder om dem från alla håll. Är det så att det är lättare att spegla negativa känslor genom att göra motståndare till en martyr.
En klassisk sådan är Per-Albin som såningsman och S folkhemstanke. Moderna är vänstern och högerns nidbilder på varandra. Är det effektiva budskap som går hem? Eller är det så att debatten ska föras uti från ett kliniskt perspektiv och knastertorra fakta. Håkan Boström på GP skriver, med anledning av senaste dagarnas debatt om SD kampanj i tunnelbana:
SD är ett parti som växt snabbare än något annat och därför svårt att greppa för journalister. Men seriös politisk granskning av partiet är inte omöjlig. SVT:s Pontus Mattson hör till dem som visat att det går.
Här behövs torr och saklig kritik utan överdrifter. Läs på och fråga ut partiföreträdare. Håller deras ekonomiska politik ihop? Var ska Sverige orientera sig utan varken EU- eller NATO-medlemskap? Vad betyder rent konkret begrepp som ”folk” och ”nation”? Hur förhåller de sig till pluralism, maktdelning och individuella rättigheter? Hur får de ihop sin islamkritik med religionsfriheten? Är slutmålet att förvandla Sverige till ett värdekonservativt Österrike eller ett auktoritärt Ungern?
Hittills har nidbilden av SD fått stå i vägen för de relevanta svaren. 
David Heith-Stade, fil. dr Lunds universitet  tar hjälp av Cicero för att spegla det här med retoriken.
Han utvecklar det här med att ta hjälp av Cicero och retoriken. Cicero anklagade Catilina för att göra en statskupp för att störta republiken. David utvecklar detta i sitt inlägg i Sydsvenskan. Och avslutar sitt inlägg:
Den klassiska retoriken lär oss att först avgöra vilka det är vi vill övertyga, och sedan formulera oss på ett sådant sätt att de vi vill övertyga faktiskt lyssnar på vad vi har att säga. Om vi målar upp en nidbild av dem vi försöker övertyga lär de knappast ta till sig vårt budskap – oavsett hur trovärdigt vi själva anser att det är.
Något att ta till sig. Oavsett det gäller politik eller för den del skolan. I den senare frodas många myter och nidbilder långt från verkligheten. Det gör att få lyssnar utan ständigt hävdar sin syn som den enda rätta. Dags att formulera sig så andra lyssnar och en framåtskridande dialog kan föras.

Media GP, Sydsvenskan

onsdag 5 augusti 2015

Mobben tar över

Mobben som tog över tunnelbanan spelade just den nyttiga idiot som SD önskade. Ingen mer än SD vinner på det som inträffade.
Man kan tycka vad man vill om politisk reklam. Men iom att vi lever i en demokrati är våra grundlagar tydliga att vi får framföra våra åsikter inom ramen för yttrandefriheten. Då blir tilltaget som mobben gjorde en markering att vissa åsikter inte är tillåtna. De spelar rollen som någon slags åsiktspolis. Bara för att jag inte gillar en åsikt ska man inte handla som mobben gjorde.

Man motarbetar inte rasism och främlingsfientlighet med det agerande mobben gjorde. Personligen tycker jag det är djup osmakligt det som SD framförde som argument i reklamen. Jag som svensk har ingen sådan åsikt som fanns i reklamen. Men därifrån till att agera som 200 nyttiga idioter gjorde 150804 är steget långt. Enda verksamma sättet att ta strid mot vänstermobb, främlingsfientlighet, rasism, mm är opinionsbildande och att politiken tar matchen mot främlingsfientlighet utan att kasta ideologiska epitet i ansiktet på motståndaren.

Sannolikheten att de JK anmälningar som lämnats in kommer innebära någon fällning är ställt utom allt rimligt tvivel om vi ska börja prata juridik. Det enda som händer är att fler som har grumliga idéer om invandring och dess effekter söker sig till SD. Risken är stor att vi får ett politiskt landskap som ingen önskar.
Widar Andersson skriver just om vulgärargument som SD framför:
Frågan blir svartvit och hårt polariserad av ytterkanterna. Ingen vettig människa ger sig frivilligt in på de slagfälten.
Precis så gjorde mobben på Östermalmstorg och spelade nyttig idiot åt SD.  

Läs å begrunda Widar Anderssons ledare i Folkbladet 150804 och Mårten Schultz artikel i SvD 150805.

Media Folkbladet, SvD, tv4
Källa:
Wikipedia - Nyttig idiot

måndag 3 augusti 2015

Biologi eller socialföreteelse

Det här med genus har kommit på tapeten. Ett ämne som det finns mycket att säga om. Genus är enligt ordboken:
en språklig indelningskategori som i de flesta språk ursprungligen bygger på kön hos företeelser som betecknas med substantiv.
På sista tiden har Göteborgs Posten blivit trendsättare i åsiktskorridoren. De har lyckats på kort tid ta över tolkningsföreträdet på den borgerliga sidan och ger vänstern en match i tolkningarna. Dit hör begreppet genus.
Genus är både ett begrepp byggt biologism som social konstruktion. Kön har blivit mindre förhärskande i debatten ur ett könsperspektiv eller att saker ska var könsneutrala. Även om det förekommer här och där. Speciellt vissa tolkningar av begreppet på vissa förskolor. Merparten av genusvetenskapen i Sverige bygger på likhetsfeminismen. Alltså en social konstruktion. Genusvetenskapen har skiftat allt eftersom feminismen har skiftat. Allt från kvinnors rösträtt till könsmaktsordning.

Jag ska inte gå in på definitioner och synsätt kring genus. Utan snarare ta upp några synvinklar som dyker upp hos vissa debattörer inom förskolan när ämnet kommer på tal. På en artikel från GP om "Stormakt byggd på självhat" kom det här med elitens syn på genus. Marika Formgren skrev följande:
försöker eliten fostra svenskarna till rätt värdegrund, och missar ännu grövre än när kunskap ses som ett hinder i stället för en förutsättning för kreativitet.Värderingar kan nämligen inte frambesvärjas av genuspedagoger,
En av reaktionerna blev i tråden på Facebookgruppen blev följande:
Vet hon överhuvudtaget någonting om läroplaner, likabehandling, genus, etc, etc? Hela artikeln bygger på hennes egna åsikter och hennes samhällssyn, vad har den i detta forum att göra?
Kan så vara. Problemet är att denna syn avslöjar en hel del om kommentatorns okunskap om styrdokumenten i skolväsendet. Går man till skollagen (2010:800) finns inte begreppet genus alls i lagtexten eller i förarbetet till lagen. Däremot finns ett kapitel i skollagen som handlar om kränkningar. I det kapitlet pekas även diskriminering ut med hänvisning till Diskrimineringslagen.

Går vi till läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 finns ordet inte heller explicit med. Däremot pratar läroplanen i första kapitlet om förståelse och medmänsklighet:
Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.(sidan 4)
Under avsnittet saklighet och allsidighet:
Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller.(sidan 5)
Det viktiga i fostran av barn är inte vilken samhällssyn som är den rätta ur ett ideologiskt eller en politisk synvinkel. Det viktiga är att all samhällsutveckling bygger på vilken relation det ska finnas mellan staten och individen. Som jag tolkar lagar och förordningar bygger de på att i demokratisk form ta sig ann lärande, fostran och normbildning. Det innebär att en stegvis normförändring måste ske. Det kan inte vara som i forma diktaturstater, som DDR, att makteliten bestämde vad medborgarna skulle tycka.  Lite den känslan fås när man ser till "etablerade" synsätt inom en samhällsinstitution som förskolan.

Media GP1, GP2, SvD

Blogg http://www.idagora.se/blogg/goteborgsposten-satter-agendan/      
Källor:
Svensk Ordbok
Skollagen (2010:800)
Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010.
Wikipedia - Genusvetenskap