Nu har den kommit upp på bordet ordentligt debatten om skolk eller det som heter olovlig frånvaro. För det första verkar det vara mycket tyckande kring vad det här med olovlig frånvaro är för något. Så länge det inte finns en klar definition är det en otydlighet i debatten.
Sedan häpnar man när man läser Jabar Amin (MP) inlägg i debatten. På vilket sätt skulle skolforskningen belagt skadligheten i signalvärden? För det är ju det detta handlar om. Skolan har i den muntliga kultur den levt i varit otydlig med denna fråga. Det illustreras väldigt bra av tjejen Josefin Zetterström, i dagens papperstidning av SvD. Ingen reagerade på att hon var borta från skolan.
Man häpnar!
Då kan jag inte se något problem i sig med signalsystem om underlaget bygger på givna kriterier och fakta. Det är väl det som saknas. Samtidigt som detta med frånvaro är en del av undervisningens dokumentaionsplikt. Kanske, med risk för att bli betraktad som bakåtsträvare, dags att återinföra ordningsman i klassen bland eleverna.
Man undrar också hur acceptansen och synen på frånvaro blivit med åren. Det verkar idag mer ok än när jag växte upp. De gångar man lyckades sänka sitt ordnings- och uppförandebetyg eller kom hem med en anmärkning var det skämmigt.
Däremot behövs det nog en skärpning från skolans sida när elever är frånvarande. Det ska vara en naturlig del i lärarnas uppdrag lika väl som att förmedla kunskap. De ska inte lösa frånvaro problemet, det är elevhälsans jobb, med de ska signalera.
Media SvD 1, 2.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar