Dessa elever har under många år kommit på undantag, i den svenska skolan. Alla resurser har fokuserats på dem som inte klarar kunskapsmålen eller på annat sätt har problem. Där omsorgsperspektivet varit alldeles förhärskande i synen på kunskap.
Ska vi klara en kunskapsdriven välfärd måste vi fokusera om synen på hur vi tar hand om den grupp av elever. Hur tar man hand om barn som har ett specialintresse och är begåvade i något ämne.
Vi har gladligen skapat elitskolor inom idrott och musik med antagningsprov för de elever som vill gå dessa inriktningar. Detta i en socialdemokratisk styrd skola. Därför förvånar det mig något att Mikael Damberg, som i övrigt är en klok karl, börjar yra om sortering av elever i tidig ålder. Gör han det utifrån ett perspektiv att barnen i så fall riskerar att bli lite asociala av sig eller är det bara de estetsika ämnen som ska ha elitklasser?
Avhörde en diskussion på just det ämnet mellan två studerande på en gymnasieskola på bussen in till stan. Den ena sa just detta att många av hans kompisar hade studerat klassisk musik sedan 6 års ålder för att vara säker på att kunna komma in på högre studier. Och dessa barn hade just inget annat referera tillbaka på. Avsaknade enligt deras tycke en bred erfarenhet av annat som gör oss till social individer.
Men detta kanske kan hjälpas upp med att varje kommunal huvudman kunna tillåta att vissa skolor i kommunen fick specialinrikta sig på att dra fram elever i grundskolans år 7-9 inom matematik, språk, no-ämnen och so-ämnen. Det tror jag skulle kraftsamla mer för att totalt kunna få upp kunskapsnivån i svensk skola. För om jag inte minns fel hade vi i det socialdemokratiska Sverige på 60- och 70-talet gymnasiskolor som var specialinriktade på spårk, teknik, naturvetenskap och samhälle. Kanske dags att återskapa något liknande.
Samtidigt måste jag för en gång skull säga att Eva-Lis Sirén, LF, har en vettig synpunkt när hon säger "mycket skrik för en väldigt liten verksamhet" om just elitklasser. Hon säger:
Du ska kunna bli specialist i matematik, i svenska, i språk, men ambitionerna måste vara större än så här. Utbildningen måste erbjudas nära där eleverna bor. Risken är att alla begåvade, duktiga tolvåringar faktiskt inte är mogna att flytta hem ifrån.Riktigt, för de har att möta andra barn från andra länder i vuxen ålder som haft tigermammor som drillat sina barn med begåvningar. Hur klara vi av att möta dem i en värld där kunskap är avgörande för ett lands välfärd?
Media SvD
Jag förespråkar användning av profilklasser för att kunna tillgodose elevers behov av specialistkompetens hos lärare men är oroad över risken för en användning som breddas till att bli en nivågruppering.
SvaraRaderaJan varför var orolig? Jag är mer orolig över att vi inte tillräckligt tar tillvara på kunskapsbegåvningar i de ämnen som detta gäller. Det är ju de som möjligen kan föra fram nytt tänkande i framtiden när du och jag inte klarar av att tänka nytt och lyfta omgivningen.
SvaraRaderaJag har svårt att förstå varför allting ska vara så lagom i Sverige. Det är väl därför de begåvningar vi har, som orkar igenom, flyr landet.
Plura, inte dra fram elever - släppa fram dem, låta dem blåsa på för öppna spjäll!
SvaraRaderaRobert E Slavin har visat att nivågruppering inte behöver förbättra elevers resultat och annan forskning redogör för fördelar med blandade grupper utan att i och för sig bevisa att nackdelarna uppvägs. Viss oro kan vara befogad.
SvaraRaderaJag är inte för utslätning och likformighet men hävdar att prognosvärdet hos skolprestationer är lågt när det gäller frambringandet av spetskompetens. Det är effektivast att stötta många ungdomar. Då får vi flest riktigt banbrytande och många som kan göra andra insatser för samhället. Känns inte detta dessutom rättvisare och bättre?
Förstår inte vad problemet är är med nivågruppering, Jan. När jag gick i nian läste vi vissa gemensamma ämnen och beroende på linje val separat i den klass jag gick i. Gissar att det är samma i musik- och idrottsklasser idag eller?
SvaraRaderaJag kan förstås ibland önska tillbaka en nivågruppering i exempelvis matematik liknande allmän och särskild kurser som fanns när jag gick på högstadiet men jag lyfter trots allt fram de starka invändningar som förts fram och som gjort att vi övergivit detta. Jag tror att vi bör genomföra eventuella återställare på ett mer strukturerat sätt och underbygga det med forskning.
SvaraRaderaDet finns många lärare i ämnen som innehåller ett starkt inslag av diskussion som hävdar att olikheter i erfarenheter och bakgrund hos eleverna är en viktig positiv kraft. Jag kan hålla med om att i ett ämne som matematik med stora krav på progression är situationen annorlunda men vill ändå ta det lite försiktigt.