Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 23 april 2017

1947

Tider av ovisshet, när allt  inte är som förr, är det bara med tillbakablickar på tider som betyder något för nuet. Den tid som skapades efter ett djupt sår i världens existens. Tiden efter krigsslutet 8 maj 1945 låg den då kända världen i spillror. När börjar vår tid som vi känner den idag? Vårt nu.
1947 verkar vara året där allt sattes i rörelse. Det var då FN började sin tillvaro. Det var då George Orwell skrev 1984 ute på ön Jura. Det var året FN skapade de mänskliga rättigheterna och ytterst få känner till begreppet folkmord. Senare kom folkmord att användas i Nürnbergrättegångarna. Det var året Christian Dior slog igenom. Palestinaproblemet uppstod när Storbritannien lämnade mandatet och FN förhandlade om hur man skulle lösa uppdelningen mellan judar och palestinier. Om hur stormufti Hajj Amin al-Husseini är våldsamma mot judarna och hans samröre med nazismen och Adolf Hitler. Där lades grunden för dagens konflikter i Mellanöstern och det Muslimska Brödraskapet.

Elisabeth Åsbrink har månad för månad vävt en bildande berättelse från olika världsdelar hur vår tid skapades 1947. Är vi idag 70 år senare på väg till ett nytt årtal där världen omdefinieras?

Läs boken och bli lite mer bildad kring hur vår tid sätt ut sedan den stora förödelsen efter andra världskriget.  

torsdag 20 april 2017

En skola för alla - Skolkommissionens förslag till skolsystem

När Skolkommission presenterade sitt förslag till ett sammanhållande svenskt skolsystem sa Gustav Fridolin att detta betänkande är de största i svensk skolhistoria, större än det betänkande som lades 1948. Hur har man då tänkt sig hur den framtida skolan ska se ut. Jo, som bilden nedan:
Som synes en omfattande räcka av systemstärkande insatser som:
  • Kompetensförsörjning
  • Stärkt huvudmannaskap
  • Aktivt skolval och minskad skolsegregation
  • God miljö för lärande och utveckling
  • Kärnuppgifterna undervisning och skolledning
  • Ökad nationell resultatstyrning
Om man ser dessa systemstärkande insatserna är det nog aktivt skolval som den politiska striden kommer att stå om. I övrigt ser jag liten strid om det andra delarna. För dessa systemstärkande satserna finns tre nivåer för hur styrningen ska gå till väga. Dessa är:
  • Professionell styrka
  • Statlig stöd och tydlig styrning
  • Skolhuvudmän med kapacitet
Det senare är inte nödvändigt bara fråga om fristående skolor som lika mycket kommuner som inte har kapacitet. Allt detta ska mynna ut i nationella målsättningar på tre områden:
  • Goda kunskaper
  • Likvärdighet
  • Kvalitet i undervisningen
Slutsatsen jag gör, efter att läst igenom sammanfattningen av Skolkommissionens slutbetänkande, är att mål- och resultatstyrningen av svensk skola består. Man poängterar resultatstyrningen hårdare än jag gissar många i professionen önskar sig. Därtill kommer fokus också att flyttas i den målstyrda undervisningen mot uppföljnings- och utvärderingssystem med starkt nationellt inslag.

Källa:
Samling för skolan - Nationell strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35)

onsdag 19 april 2017

Ständigt denna vinst

Obegripligheten griper omkring sig när det gäller hur debatten förs om välfärden. Widar Andersson, Kjell-Olof Feldt och Nils Lundgren inleder sitt debattinlägg på DN Debatt om S obegripliga svängning:
Den socialdemokratiska partikongressen har beslutat att det behövs ett regelverk för att stoppa vinstjakten i välfärden. Som andra beslut i slagordets form måste det uttolkas. Men det bör åtminstone betyda grönt ljus för Ilmar Reepalus utredning om vinsttak för alla företag som bedriver skattefinansierad verksamhet under rubriken välfärdstjänster. Vinstbegäret har alltså blivit det stora hotet mot välfärdsstaten. Det måste regleras bort.
Är det dödsstöten för vinst-i-välfärds debatten.Ingen skulle väl på fullt allvar vilja skrota skolpengen och valfriheten. Om har en märklig attityd infunnit sig i vänstern och S i synnerhet. Med det hårdnackade syn bäddar vänstern för att minst 18 000 välfärdsföretag försvinner och 230 000 blir utan jobb. Hur ska de lyckas förklarar det uppenbara att det offentliga inte klarar att suga upp dessa kardor av arbetslösa. Frågan ställs även av ovan nämnda debattörer:
Var finns bevisen för att lönsamma skolföretag är huvudorsaken till de problem det lider av? Är inte andra reformer än vinsttak eller vinstförbud viktigare när det gäller till exempel kunskapsinhämtandet, segregationen, bristen på rätt utbildade lärare?
Jo, skulle jag vilja säga. Det finns viktigare saker att diskutera som funktionssättet både i vård och omsorg som skolan. Innan det olyckliga samarbetet S-MP regeringen inledde med V hade sex partier kommit överens om fristående skolors spelplan. Debattörerna skriver:
I den andan träffade sex partier en överenskommelse om att friskolor skulle få finnas kvar men att en rad förändringar i regelverket skulle göras för att säkra långsiktighet och kvalitet. Ett uttalat syfte var att skolsystemet skulle få arbetsro.
Kanske dags att damma av sexpartiöverenskommelsen och kasta Reepalus utredningen i papperskorgen. Risken för ett sådant agerande är att V slutar med budgetsamarbete med regeringen. Med ett problem att vi får se en ytterst skakig riksdag drygt ett år innan ordinarie val. Skulle S fullt ut gå till riksdagen med lagförslag om regelring av vinster-i-välfärden kommer lagförslaget att röstas ned av riksdagen. Vinst-i-välfärden har blivit S moment 22. Hur de än agerar blir det fel.

För problemet i hela debatten om vinst-i-välfärden är okunskapen om vad som lagts fram i Reepalus utredning. Dan Olofsson, it-entreprenör, skriver:
Många, inklusive Tony Henningsson, har uppenbarligen inte förstått att det är en fundamental skillnad mellan Ilmar Reepalus förslag om 7 procent avkastning på operativt kapital och 7 procent i direktavkastning.
Några så stora direktavkastningar har inte ett tjänsteföretag. Så går det när man inte gör en konsekvensanalys av följderna. Vad händer med de 18 000 företagen på 5 till 10 års sikt med förslaget. Hur många företag finns kvar? Hur många anställda är arbetslösa? Hur ska landsting och kommunerna lyckas bygga upp en motsvarande verksamhet? Frågorna är många svaren är få eller inga.

För övrigt vill jag ha ett pluralistiskt samhälle där den korporativ socialismen icke gör sig besvär.

Media DN, Sydsvenskan
Tidigare blogginlägg Pluraword:
Nollad Välfärdsutredning
Välfärdsutredningen ett falsifikat     

tisdag 18 april 2017

Lektorn utvecklar undervisningen

Allt sedan skollagen kom har jag med spänd förväntan sett fram emot att se lektorernas frammarsch i skolsystemet. Under min studietid, sent sextiotal och tidigt sjuttiotal, fanns det många lektorer på gymnasiet. Med tiden har denna yrkeskategori drastiskt minskat.
Sedan nya skollagen trädde ikraft 5 augusti 2010 har begreppet lektor skrivits in skollagens 2 kapitlet 24 §:
Lektor
24 § En lärare ska i skolväsendet benämnas lektor om han eller hon har
1. avlagt minst licentiatexamen inom ett ämne som helt eller i huvudsak
motsvarar ett undervisningsämne eller som avser ämnesdidaktik eller har avlagt
motsvarande utländsk examen, och
2. under minst fyra års tjänstgöring som lärare har visat pedagogisk
skicklighet.
En förskollärare ska i skolväsendet benämnas lektor om han eller hon har
1. avlagt minst licentiatexamen inom ett område som omfattas av förskolans
uppdrag eller har avlagt motsvarande utländsk examen, och
2. under minst fyra års tjänstgöring som förskollärare har visat pedagogisk
skicklighet.
Benämningen lektor ska förbehållas lärare som avses i första stycket och
förskollärare som avses i andra stycket.

Några få förskolor och skolor har fått tillgång till extra utvecklingshjälp av ämnesdidaktiken. Både förskolan och skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Då skulle det var ytterst lämpligt att man i vardagen hade tillgång till lektorer som står för en verksamhetsnära vetenskaplighet.

När jag på Facebook ställt frågan om det på bred front satsas på lektorer fick jag följande svar från Christian Eideval:
Nej, och en av förklaringarna är att det är väldigt ont om disputerade förskollärare: högskolor och universitet med förskollärarutbildning gör allt vad som står i deras makt för att rekrytera alla de kan få tag i. Det är alltså inte enbart förskollärare som det utbildas för få av, det samma gäller förskollärare med forskarutbildning.
Detta är en skrämmande uppgift. Inte bara svårt att rekrytera studenter till att bli förskollärare utan även de som vill gå vidare och disputera. Förskolan om någon utbildningsform behöver disputerade förskollärare som utvecklar undervisningen i förskolan. Begreppet undervisning har stött på massiv kritik från de verksamma i förskolan. Kan förstå att det sänder signal om att man förknippar ordet med klassrum. Idag sker undervisning inte bara i ett klassrum utan i andra forum också. 

Skollagen definiera undervisningen som en målstyrd process. Det pedagogiska inslaget styrt via läroplanen är just målstyrd och fokuserar på barns utveckling och lärande. I den kontexten skulle det vara en välgärning om både huvudmän och förskollärare medvetet satsade på verksamhetsnära forskning för att utveckla vetenskapliga grund i undervisningen på förskolan.

Media Upsala Nya Tidning, SVT Nyheter
Källor:
Skollagen (2010:800)
    
 

torsdag 13 april 2017

Glad Påsk 2017

Får med denna bild med många nyanser vara påskhälsning 2017 och tillönska mina läsare av bloggen en Glad Påsk!

måndag 10 april 2017

Frihet och öppenhet säger Löfven

Frihet och öppenhet säger Löfven om det svenska samhället i samband med manifestationerna kring terrordådet och minneshögtider. Socialdemokraterna säger i stället slutenhet och ofrihet med kongressbeslutet om vinster i välfärden.
Hur en klok karl som Kålle, Karl-Petter Thorwaldsson, kan köpa detta är märkligt. Han säger:
Den betyder att Socialdemokraterna och LO ska se till att driva igenom vinstbegränsning i samtliga välfärdssektorer.
Hur har han och S tänkt sig att skapa ett öppet och fritt samhälle genom att begränsa företagandet i samhället? De monopolistiska lösningarna andas en korporativ socialism jag trodde S lämnade för hundra år sedan.

Dessutom undrar jag hur S tänkt sig finansiera vården och välfärden framgent. Genom endast skattsedeln kommer det inte att lyckas. Här måste en kombo av försäkringslösningar och offentligt finansierad välfärd till.

Ja, ja på mig verkar det som definit S är på väg att Pasokifieras. Partiet verkar bara attrahera 65+ numera. Ur takt är de i varje fall, för inget har de lärt sig av striden om löntagarfonderna för 40 år sedan.

Media SvD, Elvakaffet med Tove Lifvendahl och Anne-Marie Lindgren 


Tusen hjälpmedel och attityder

Tusen hjälpmedel finns och attityden till dem kan man starkt fundera över. Varje gång jag läser något kring det här med neurologiska funktionshinder (npf) och skolan väcks en inre vrede och ledsamhet. Hur kan det vara möjligt att skolan i dagens upplysta samhälle inte har kunskap om barns hjärnutveckling och vad medfödda funktionshinder kan innebär för lärandet.
Hjärnan är en komplicerad del av människans kropp. Man skulle kunna säga att det är en gigantisk "datamaskin" som både styr känslor, förnuft, uttrycksmöjligheter och styrning av människans olika kroppsliga funktioner. Denna gråa klump är en sinnrik funktion vi stundligen har arbetandes för vårt livsuppehåll och förmåga till agerande med omgivningen. Tyvärr, som med alla system, kan det bli kopplingsfel mellan delarna. Så är det med problemet att inte fullt ut kunna läsa och skriva. Förr i världen tyckte man att individer med dessa funktionshinder var dumma. Själv fick jag höra det i uppväxten när orden svor. Noterar att trots all träning och läsning jag gjort genom livet har inte det grundläggande besvärligheterna jag har försvunnit. Det är något man får leva med livet ut.

Däremot finns det idag massor av hjälpmedel. Vem skulle idag ifrågasätta stavningsprogrammen som finns i datorn? Inte jag i varje fall. Den ger mig tryggheten att jag stavar rätt fast jag skriver fel. Fast det finns ibland tillfällen när jag stavar rätt men ändå fel. Ta ordet kränkning. Ibland ser jag inte att det blir fel när jag skriver kräkning istället. Hjärnan tycker att det står kränkning. Ordet är dessutom rättstavat i sig men inte precis det jag menar. Den lilla bokstaven n ställer till förtret. Ibland dyker språkpoliserna upp och påpekar denna lilla fadäs. Tråkigt om det görs på fel sätt, vilket ibland händer.

Funderar hur det kan komma sig att skolan fortfarande envisas med att inte få använda hjälpmedel vid prov. Om man betraktar det som fusk är det oroväckande. Ingen skulle väl komma på tanken att glasögon ska tas av när man läser eller ta bort hörapparaten när man ska lyssna. Men så stipuleras kring Nationella Prov (NP). Då kan man rent statistisk fundera hur stor felmarginalen är i den summativa bedömningar som NP är. Om det finns delmängder i provet som är behäftade med fel genom att elever inte fullt ut givits möjligheten att klarar att svara på provets innehåll. En uppryckning krävs av både Skolverket och skolan i dess helhet och kunskapen kring npf. Eller så skrotar man NP som instrument att nivåsätta betygsnivån. Trots allt är provbetygen från NP inte lika med slutbetyget i ämnet.

Genom att samhället är gravt skriftspråkligt ska inte ett handikapp styra möjligheten till att skriva och läsa. Annars exkluderar men en grupp människor. Därför är det ett lovligt krav som införts att man har obligatorisk test genom läs- och skrivtester av elever redan våren i årskurs 1. Det är då problemen ska upptäckas så rätt förutsättningar ges för att hjälpa barnet. Så låt oss öka kunskapen om hjärnan i den svenska skolan så rätt insats ges varje enskild individ.

Media Sydsvenskan