Kunskapens trädgård

Kunskapens trädgård

söndag 19 februari 2017

Duktig flickors revansch

Vilka förutsättningar tar vi som intäkt för klassresan? Är det klasstillhörighet eller kön? Eller litar vi som individer på vår egen förmåga att göra just klassresan. Som alltid är det individen som står för förflyttningen bort från det sociala sammanhang man befinner sig i. Birgitta Ohlsson beskriver i sin bok Duktiga flickors revansch förutsättningarna och kraven på duktiga flickor.
Då inte bara utifrån bakgrund utan lika mycket förmåga att sluta vara duktiga prestationsprinsessor på patriarkatets villkor. Hur viktig är det inte att vi har en meritokrati som beror på (med Birgitta Ohlssons ord s 170):
en individs karriär, status och lön ska baseras på vad hen uträttar i samhället, inte socialt ursprung, börd, föräldrarnas tjocklek på plånboken eller kamratrelationer. Kunskap, meriter och skicklighet ska stå i centrum.
Även om boken är skriven utifrån kvinnors plats i samhället är det lika mycket frågan om männen.

I boken berättar hon om tio myter om duktiga flickor. Så även motståndet. Här har vi tre klar motstånd. Den första är vänsterns motstånd. För vänster har det alltid varit social klass i form av kollektivet och kön som står i centrum. Man skulle säga att vänsterns feminism är en kroppsräkningsjämställdhet långt bort från individen kompetens och kunskap.

Andra motståndet är konservatismen. Här har vi alla patriarkala struktur i samhället. Det må var privat näringsliv som familjen. Den senare ser vi tydligt i de klansamhälle vi låtit växa fram i utanförskapsområden. Där hedersvåld, skam och förtryck får frodas i ett på pappret jämställt Sverige. Men den kanske sämsta patriarkala strukturen är Riddarhuset och adeln. Denna lilla folkspillra på 0,3 procent av befolkningen.

Tredje motståndet är populärkulturen och dess tolkning av duktiga flickor i barnböcker till glossiga modemagasin, tv-shower och kvällstidningar. Tänk bara på Annika och Pippi Långstrump.

Makt är fint. Makt är både till för kvinnor och män. Speciellt för kvinnor att spräcka glastaket. Här spelar duktiga flickor som Alice Teodorescu och Birgitta Ohlsson lysande exempel på flickor som sprängt glastaket. En annan är Annika Falkengren SEB avgående VD. Frågan är bara vilket pris de fått betala från snåla systrar.

Boken avslutas med tio budord till duktiga flickor. De skulle lika väl gälla duktiga killar.

Boken är 2017 års måstebok. Läs den vidgar din bildning och kunskap om att feminismen inte är entydig och förbehållen en viss politisk ideologi.    


lördag 11 februari 2017

Duktig eller duktig

Duktig eller duktig, är frågan. Vad menar vi med begreppet. Killar har inte precis duktighetsnormen lysande framför ögonen i skolan. Flickor däremot har en duktighetsnorm i form av prestationsprinsessor. Hur tragiskt är inte dessa plattityder. Jenny Strömstedt skriver med anledning av Birgitta Ohlssons bok om duktiga flickors revansch:
Men jag saknar ett avgörande budord, eftersom duktiga flickor inte bara är en tillgång utan också ett problem.
Problem i bemärkelsen att aldrig duga som man är. Duktig är inte lika med topprestation. Låt oss gå till ord- och synonymboken.
Duktig = som har god förmåga
I centrums står förmåga, en avgörande faktor i dagens betygssystem. I den gamla skolan skulle vi elever bara lära oss massor av fakta i en korvstoppningsfabrik. I dagens skola är ordet kunskaper det viktigt. I vilken grad lyckas du koppla ihop ämneskunskapen med förmåga att hantera detta i sitt sammanhang.
Paret Mandelmann får representera ordet duktig. Kopplar vi på synonymerna till ordet duktig är de bland annat:
Dugande, duglig, skicklig, kunnig, kompetent, driven, proffsig.
Allt det står Mandelmann för i sitt sätt att driva ekologiskt jordbruk på Österlen. Det är hög tid att vi använder den proffsiga och positiva tonen. Jag skrev följande i mitt flöde på Facebook som betraktelsen över just duktighet:
Ords betydelse är av vikt. Speciellt ord som har en negativ laddning utan att fundera på vad de står för. Alla synonymer till duktig har ett driv framåt. Så bli duktig lilla vän.
Så jag tycker att premiera i stället alla duktiga människor som är lite speciella och nördiga. Samtidigt som jag gärna köper Jenny Strömstedt budord:
Ha kul, och skitsamma.
För det signifikanta för en nörd är hen har kul oavsett vad hen gör.

Media Expressen 
 

lördag 4 februari 2017

Arvet vi bär

För hundra år sedan drygt var det en skara individer i Katrineholmstrakten som vågade språnget att bilda en frikyrka. De var inte många, men deras tro bar dem att bygga en församling. Hösten 2016 firade Pingstkyrkan i Katrineholm sitt 100 års jubileum och gav ut skriften Arvet vi bär.
Extra intressant har det varit att läsa om historien om en del av det demokratiska bygget av Sverige. En berättelse som inte alltid lyfts fram i den svenska debatten. Frikyrkan i Sverige har en stark anknytning till framväxten av nykterhetsrörelsen under andra hälften av 1800-talet. Pingströrelsen är en senare företeelse i Sverige influerade av vad som utspelades på Azusa Street i LA 1906. Tio år senare bildades Betaniaförsamlingen i Katrineholm.
Min mormor och morfar, här fotade någon gång på 1950-talet, var aktiva i församlingen. Morfar Emil Eriksson som medlem i församlingens styrelse fram till sin död 1966. Mormor Gertrud mer aktiv under tiden de drev arrende jordbruket på Sandvik, under Eriksbergs fideikommiss, där stugmöten hölls. Där hon bakade och bjöd på kaffe. Om morfar berättades att han var en pelare i styrelse när snåla vindar blåste. Han var den borne patriarken som inte lämnade något tomrum kring vad han sa och handlade. En morfar jag såg mycket upp till. Lika väl som min godhjärtade mormor med sin underfundiga kvickhet och humor men med ett djup förankrad tro ända fram till sin bortgång 1992 åtta månader innan hon skulle fyllt hundra år.

Min mor Rakel kunde berätta om sin uppväxt. Hon tyckte det var spännande att sitta på pakethållaren bakom morfar för att följa med på konferenser och bibelstudieveckor i Karinboda. Jag har inte riktigt förknippat denna plats som tillhörande församlingen. När jag nu läst kan jag notera att det var här det mesta började. Mor brukade berätta hur hon tycket om att lyssna till den märg starka och stränga predikanterna. Hon nämnde bland annat Gustav Roberts och Rikard Palm. Inte visste jag att den senare var den första föreståndaren.

Vad nyttigt det är att läsa om historien om ens rötter. Om den vedermöda och kraft dessa människor lade ned både på att bygga en verksamhet under knappa ekonomiska medel och samtidigt satsa på mission i andra länder. Samtidigt som medvetet satsande på förädlande av den kristna tron byggde man ut ett stort socialt engagemang långt före det offentliga välfärdssystem började byggas.

När jag fick höra talas om att en bok hade gjorts till hundra års jubileet bad jag min kusin Margareta Lannge att skaffa ett exemplar åt mig. Med tacksamhet har jag tagit del av en del av min bakgrund. Alltid nyttigt att koppla sin egen uppväxt till sådant man hört berättas och följt på distans. Det blir mer påtagligt när man får ta del av det som varit.

Källor:
Arvet vi bär (2016, redaktör Victoria Öhrvall), Filadelfiaförsamlingen i Katrineholm
Pingströrelsen (2007, huvudredaktör Claes Waern), Libris Förlag   

onsdag 1 februari 2017

Åter dessa Japaner

Nu har det hänt igen. Japaner, åter japaner, för att travestera Järring, är i Sverige igen. På 1960-talet fotade man friskt för att kopiera västerländsk teknik. Denna gång för att forska och studera svensk skola.
Kringlaskolan i Södertälje har fått besök av japansk forskare. Japan ligger högt i PISA så man undrar vad genomsnittslandet Sverige har att lära ut. Det visar sig att Japanerna fått revidera sin syn på dyslexi. Med neuropsykologisk forskning har man kommit fram till att det inte spelar roll om det är bokstäver eller tecken som avgör läs- och skrivsvårigheter. Därför blev uppdraget att ta reda på hur gör man.

Naoka Ono, den japanska forskaren säger:
I Japan finns många särskolor och specialklasser. I den här skolan ser jag att det är en mer inkluderande skolmiljö. Mitt mål är att Japan ska bli mer som Sverige, att specialpedagogik ska vara inkluderat i vanliga klasser och att fler elever med läs- och svårigheter ska integreras i vanliga skolan.
Så satsningar på specialpedagogik är avgörande. Det har Sirkka Persson och Kringlaskolan varit duktiga på trots sitt handikapp att vara en fristående skola som ligger i utanförskapsområdet Ronna/Geneta/Lina i Södertälje. En bild långt bort från skoldebatten om fristående skolor. En debatt som fokuserar på att det är bara socioekonomiskt starka föräldrar i välbärgade områden som väljer fristående skolor före kommunala. Och att fristående skolor inte etablerar sig i utanförskapsområden.

Debatten blir ofta ideologisk och endimensionell när det kommer till driftformer och etableringar istället för att hitta de goda exemplen som går på tvärs. Mångfald och pedagogisk frihet är framgången trots styrdokumenten för skolan som skollag och läroplanen.  Grattis Sirkka för dit arbete, du är ett föredöme inte bara för Japan utan övriga svenska skolor.

Media SvD 

söndag 29 januari 2017

Lögnhals

Lögnhalsar är värsta sorten. Nu har de mage att påstå att deras verklighet bygger på alternativa fakta.
Fredric Karlén frågar följande i sin krönika i SvD:
Vad ska vi då hålla oss i?
Speciellt efter Trumps presschef Sean Spicer uttalande i lögnaktig riktning. Noterbart är att denna typ av människor har ett flexibelt förhållande till vad sanningen är. Tyvärr är det inte bara i dagens politiska värld det är fullt av lögnhalsar.

Fredric Karlén sammanfattar det väldigt tydligt hur vi ska behandla dessa individer så fort de använder ordet alternativ:
Och framför allt måste vi lära oss att när politiker lägger till ordet alternativ före fakta betyder det att sanningen är alltför obekväm att kommunicera.
Därför måste vi alltid peppra på med den obehagliga sanningen. Man kan också undra hur illa det kommer att bli? Lyckas Trump & Co trumfa igenom sina mer eller mindre dråpliga förslag byggda på alternativa fakta? Jenny Norberg har en bra krönika i SvD. Hon skriver:
Det sades ofta under veckan som gick att det är dags att börja ta Trump bokstavligt. Men det är nästan snarare tvärtom. Eftersom han ljuger, fabulerar och överdriver utan hejd, är det också lika viktigt att genast fråga om det han säger faktiskt är genomförbart, lagligt, och vad förändringen egentligen består i. 
Det var precis vad Anders Lindberg, AB, satt och sa i SVTs Gomorron Sverige för några dagas sedan. Visst lögnhalsar är lögnhalsar frågan är bara lyckas Trump & Co mala ned kongressen och representanthuset i lagstiftningsarbetet så lögnerna blir lag?

Och hur fara svenska politiker fram med sanningen?

Media SvD1, SvD2  


lördag 28 januari 2017

Filterkaffe

Vill du ha filterkaffe? Frågan ställdes till mig i ett sammanhang i veckan. Jag ställde motfrågan: Menar du bryggkaffe? Ja.
De hela utspelade sig på en förskola med invandrade kvinnor i personalen. I pausen blev jag tillfrågad om jag ville ha filterkaffe. Detta för att kvinnan i fråga förknippade kaffet med att man har filter när man brygger kaffe.

En liten lektion uppstod i ords betydelse och kulturella skillnader. I Sverige hade vi innan espressokaffet kokkaffe. Det där att vi lätt vattnet koka upp och kaffe malet låg ovanpå tills kaffet blev färdigt och sjönk till botten. Ständigt närvarande var kaffesumpen. När vi sedan lärde oss att brygga kaffe kom bryggfiltren till vår undsättning i kaffebryggaren för att slippa sumpen.

Hur viktigt är det inte att kombinera ord, språk och kultur för att få förståelsen. Hur viktigt är det inte i integrationen att språket får den kropp som behövs för att kunna kommunicera. Där ord inte bara är ord utan en kulturbärare. Enda sättet att göra det är på de arenor där etniska svenskar möter de invandrade. 

torsdag 26 januari 2017

Önskedrömmande om skolsegregationen

Med viss undran tar jag del av de båda lärarfackens tankar tillsammans med LO. Givet att man ska diskutera hur segregationen ska minska. Knappast ett skolproblem i sig. Frågan är också hur de etniska svenskarna till debattinlägget tänker.
Jag själv gick i den mixade skolan där samhällsklasserna träffades i klassrummet. Dock med skillnaden att inslaget med andra etniska grupper inte existerade. När nu det tre debattörerna tar upp den sociala mixen mellan olika kulturer undrar jag hur mycket de känner till om verkligheten.

Ofta när jag träffar förskolor och skolor med barn och elever från andra nationaliteter utanför Norden noterar jag de klara kulturkrockarna mellan den svenska synen och deras egen kultur. Hur kan ens det sekulariserade Sverige tro att arena förskola och skola ska klara av integrationen utan att integrera föräldrarna till barn och elever?  Med en patriarkal hemma miljö och en "jämställd" svensk kultur skapar man samverkan med hemmet och skolan?

Hur hanterar man de skilda värdesystemen? Förskolan ska bygga på mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar som svenska samhället bygger på. Hur hanterar man det mot en icke demokratisk kultur bland invandrade muslimer med starka klanstrukturer? Grundskolan ska bygga på kristen tradition och västerländsk humanism. Hur rimmar det med andra trossystem? Är det ens möjligt att mixa muslimer, kristna eller annan trosuppfattningar? Om debattörernas tankar fullt ut ska följas hur gör vi med de judiska skolorna? Ska de även slopas och totalintegreras i det västerländska humanismen?

Problemet är inte fullt enkelt att bara ropa på slopande av kösystemet till fristående skolor. En total omläggning måste göras av hela skolvalet i så fall. Inkludera både offentliga som enskilda skolor i så fall.

I mångt är tankarna från de fackliga hållet önsketänkande som rimmar illa med hur det ser ut. Skolkommissionen har ett grannlaga arbetet att presentera en lösning som speglar de faktiska mångkulturella samhälle Sverige.

Media DN
Tidigare blogginlägg:
Förlåt att jag besvärar
PISA 2015 - en fluga gör ingen sommar
Skolan kostar
Resursslöseri och olikvärdighet i skolan    
Källor:
Förskolans läroplan Lpfö 98/16
Grundskolans läroplan Lgr11/16